Strutsen är världens största nu levande fågel och finns bara i vilt tillstånd i Afrika. Den kan inte flyga men springa desto snabbare, runt 60 km/h!

På jorden har strutsen vandrat i sin nuvarande form i över 2 miljoner år. Vår tids dinousarier kan man kalla fåglar och i synnerlighet strutsen, vars ben är reptillika och i spetsen på vingarna kan man se klor precis som urfågeln Arkeopteryx hade.

Strutsens bröstkam är tilbakabildad på grund av att de inte flugit på lång tid, om de någonsin gjort det. Istället kan de springa över 60 km/h. Om en struts inte kan springa ifrån faran, så försvarar den sig med kraftiga, livsfarliga sparkar, de kan till och med sparka ihjäl ett lejon om de måste.

Strutsen kan springa över 60 kilometer i timmen

Strutsen är den enda fågeln som bara har två tår och på stortån har de en knivskarp klo som de kan använda till försvar, att gräva eller göra iordning boet. Den är anpassad till ett liv på savannen och tål både hetta och kyla mycket bra, vilket gör att vi kan ha strutsar här i Norden.

Hjärnan är mycket liten, ungefär som en valnöt och mindre än dess ögon. Strutsarna ser väldigt bra, det sägs att de kan urskilja ett föremål i storlek med en sockerbit på över en kilomters avstånd. Dessutom ser strutsar färger, grön (som tex gräs) älskar de, medan tex rött kan reta upp dem. Kan ha att göra med att hanarna blir röda om hals och ben då det är brunst.

Dess fiender ute i det vilda är främst gamar, hyenor och människorapor. Strutsarna använder sina fjädrar till att skugga kycklingarna och hanarna utnyttjar dem då de utför sina parningsdanser.

Äldsta kända levande strutsen blev 81 år

En vuxen hane (tupp) kan bli upp emot 2,5 hög och väga mellan 120-160 kg, honorna (hönorna) är lite mindre 120-140 kg. Kan leva i 80 år och vara fertil i 30 år. Strutsarna är revirhävdande djur, särskilt under parningstid. Man kan inte gå in till dem utan ett föremål så man blir längre än strutsen. Strutsarna lever oftast i familjegrupper och hos uppfödarna har de flesta hanarna 2-3 honor.

Honan lägger under säsongen april-september mellan 40-60 ägg, vissa till och med 100 ägg. Normalt räknar man med ca 20 överlevande kycklingar vid tre månaders ålder. Ägget väger 1-1,5 kg (ca 25-30 hönsägg) och tar ca 42 dagar att kläcka vid en temperatur av 36,5 grader celsius. Kycklingen väger ca 700-800 gram och växer på 10-12 månader upp till 100-140 kg, då de är klara för slakt.
Om en nyfödd människo-bebis på 3 kilo skulle ha samma tillväxtfart skulle den väga ca 600 kg vid ett års ålder! Vissa veckor växer kycklingarna nästan 1 centimeter per dag. De ägg som inte är befruktade bakas det bland annat strutssockerkaka, strutsvåffla eller strutsglass på ute hos våra svenska strutsgårdar.

Maten består till stor del av gräs eller hö, de går ute och betar i de stora hägnen under den varma delen utav året. Dessutom får fåglarna komplement av tex spannmål och koncentrat eller pellets. Stenar behöver strutsarna för att mala maten i magen, det är deras ”löständer”. Avelsdjuren äter även snäckskal till äggen.

Världens största strutsägg finns i Sverige, på Sahlins Struts i Borlänge

Strutsen som husdjur kom på allvar till Sverige 1994, samma år som Svenska Strutsföreningen bildades. Strutsen blev ett alternativ till de husdjur, som kor, grisar, får som vi tidigare fött upp här i landet. Tidigare hade Sydafrika haft monopol på strutsuppfödningen, men när Namibia blev fritt bröts monopolet och de började exportera levande djur och ägg till många länder i världen.

Under 90-talet byggdes avelsbesättningar upp i Sverige, men vi har numer en uppfödning som nästan uteslutande är inriktat på slaktdjursuppfödning. Tidigare konsumtion byggde i huvudsak på importerat kött. Idag finns en avelsstam som klarar av att leverera en betydande andel kött för konsumtion.

Produktionen sker i hela Sverige, dock tunnare fördelat längre norrut. 50 slaktdjur per år är en vanlig besättningsstorlek. Några har färre, medan det också finns producenter som har 200 slaktdjur per år. De flesta uppfödare håller sina egna avelsdjur för äggproduktion samtidigt som de föder upp slaktdjur.

Att strutsen ”sticker huvudet i sanden” då den är rädd är endast en myt

Men om man sätter något för dess ögon så att det blir helt svart, så blir de alldeles stilla och lugna.

Vill du lära dig mer om strutsen så besök en strutsgård!

Unga strutsar vilar i halmen.